KUNSKAPSMÅL
Små organismer (sporer, pollen, frön, smådjur) kan spridas högt upp med vinden. Exempel: Spindlar som färdas med spindeltrådar.
Vissa fåglar kan flyga över 10 000 meter (högre än Mount Everest).
På större djup än 10 000 meter finns fiskar och andra djur. Lever i total mörker och högt tryck.
Finns i atmosfären, på havsbottnen och i berggrunden (flera kilometers djup).
Inkluderar alla områden (luft, vatten, mark) där liv finns.
Sträcker sig ca 2 mil högt (från högsta flygande fåglar till djupaste havsbottnen).
Mycket tunn i förhållande till jordens storlek:
Producenten och konsumenterna bildar tillsammans en näringskedja. Så kallas en modell som visar hur näringen kan vandra från en växt till en växtätare till rovdjur.En näringsväv däremot är flera näringskedjor som är sammanvävda med varandra.
Växtätare äter växter och är i sin tur föda åt olika rovdjur. När växter och djur dör träder bl.a. bakterier och svampar in som ekosystemets nedbrytare.
Skogens träd har betydelse för ljus-, temperatur- och vindförhållanden nära marken. Dessa miljöfaktorer påverkar i sin tur de arter och djur som lever där.
Ekosystem kan vara mycket små, t.ex. en stubbe. Eller stora; hela jorden går att se som ett ekosystem där organismerna och miljön samverkar.
Växter behöver olika salter för att överleva. Kväve är viktigt, men även andra ämnen (t.ex. fosfor, kalium) krävs i små mängder.
Närsalter = näringsämnen som växter tar upp via rötterna.
Vi får närsalter via växter och näringskedjor.
Exempel: Köttätare får närsalter från växtätare som i sin taget fått dem från marken.
När växter och djur dör, bryts de ner av svampar och bakterier (nedbrytare). Närsalterna frigörs och återanvänds av nya växter → sluten kretslopp.
Innebär att Rovdjur, bytesdjur och parasiter reglerar varandra. Ett exempel: Rävskabb som orsakas av en parasit som angriper rävar → död.
Färre rävar leder till: Fler rådjur. Mindre konkurrens om möss → gynnar ugglor, grävlingar.
💡 Tänk på:
Ingen art lever i isolering – alla påverkar varandra!
Vargar minskar → älgar ökar → växter äts upp → landskap förändras.
En arts födoval och levnadsplats i ett ekosystem. Olika arter kan samexistera om de har olika nischer (undviker konkurrens).
Alla suger växtsaft men lever på olika växtarter:
Plommonbladlus → plommonträd
Vinbärsbladlus → vinbärsbuskar
Äpplebladlus → äppelträd
Ingen egen nisch? → Risk att bli bortkonkurrerad.
Ju fler nischer (t.ex. olika växttyper, höjdnivåer), desto fler arter kan leva tillsammans. Dela upp resurserna så alla får plats!
Maxgräns för individer (resurser begränsar).
S-kurva: Snabb tillväxt → konkurrens → stabilisering vid bärkraft.
Orsaker till jordens höga befolkning: industri, sjukvård, hygien, antibiotika, effektivt jordbruk.
Orsaker till minskande tillväxt: utbildning, jämlikhet, familjeplanering.
S-formad tillväxtkurva hos en population
En viktig process är syre- & näringscirkulation: Vind rör om vatten → sprider syre (från alger) & närsalter (från nedbrytare).
💡 Tänk på:
Världshavets medeldjup är 3,8 km. Djuphavsgravar är över en mil djupa.
Längs stränderna växer storalger som är grön-, brun- eller rödalger. Färgen är en anpassning till ljuset på olika djup.
Havens planktonalger är mikroskopiskt små och svävar nära ytan. De är havets viktigaste producenter och utgör grunden för näringskedjan. Djurplankton äter algerna och blir i sin tur mat för fiskar och större djur.
Livet på land är beroende av ett friskt hav. Vi får en stor del syre från t.ex planktonalger från haven.
Östersjöns vatten är bräckt eftersom den får stora mängder sötvatten från älvar men bara begränsat med saltvatten från Atlanten via danska sund.
Endast få arter som invandrat till Östersjön klarar saltbalansen i det bräckta vatten. Detta förklarar varför Östersjön har färre arter än Västkusten. Blåmusslan klarar sig bra i Östersjön men blir mindre p.g.a. bräckt vatten. Den måste använda energi för att hantera saltbalansen. Blåmusslans släktingar på Västkusten är större.
Östersjöns ekosystem är extra sårbart för miljöhot som övergödning och föroreningar. Med få arter i näringsväven kan förlusten av en enskild art få allvarliga konsekvenser för hela systemet.
KUNSKAPSMÅL
Små organismer (sporer, pollen, frön, smådjur) kan spridas högt upp med vinden. Exempel: Spindlar som färdas med spindeltrådar.
Vissa fåglar kan flyga över 10 000 meter (högre än Mount Everest).
På större djup än 10 000 meter finns fiskar och andra djur. Lever i total mörker och högt tryck.
Finns i atmosfären, på havsbottnen och i berggrunden (flera kilometers djup).
Inkluderar alla områden (luft, vatten, mark) där liv finns.
Sträcker sig ca 2 mil högt (från högsta flygande fåglar till djupaste havsbottnen).
Mycket tunn i förhållande till jordens storlek:
Producenten och konsumenterna bildar tillsammans en näringskedja. Så kallas en modell som visar hur näringen kan vandra från en växt till en växtätare till rovdjur.En näringsväv däremot är flera näringskedjor som är sammanvävda med varandra.
Växtätare äter växter och är i sin tur föda åt olika rovdjur. När växter och djur dör träder bl.a. bakterier och svampar in som ekosystemets nedbrytare.
Skogens träd har betydelse för ljus-, temperatur- och vindförhållanden nära marken. Dessa miljöfaktorer påverkar i sin tur de arter och djur som lever där.
Ekosystem kan vara mycket små, t.ex. en stubbe. Eller stora; hela jorden går att se som ett ekosystem där organismerna och miljön samverkar.
Växter behöver olika salter för att överleva. Kväve är viktigt, men även andra ämnen (t.ex. fosfor, kalium) krävs i små mängder.
Närsalter = näringsämnen som växter tar upp via rötterna.
Vi får närsalter via växter och näringskedjor.
Exempel: Köttätare får närsalter från växtätare som i sin taget fått dem från marken.
När växter och djur dör, bryts de ner av svampar och bakterier (nedbrytare). Närsalterna frigörs och återanvänds av nya växter → sluten kretslopp.
Innebär att Rovdjur, bytesdjur och parasiter reglerar varandra. Ett exempel: Rävskabb som orsakas av en parasit som angriper rävar → död.
Färre rävar leder till: Fler rådjur. Mindre konkurrens om möss → gynnar ugglor, grävlingar.
💡 Tänk på:
Ingen art lever i isolering – alla påverkar varandra!
Vargar minskar → älgar ökar → växter äts upp → landskap förändras.
En arts födoval och levnadsplats i ett ekosystem. Olika arter kan samexistera om de har olika nischer (undviker konkurrens).
Alla suger växtsaft men lever på olika växtarter:
Plommonbladlus → plommonträd
Vinbärsbladlus → vinbärsbuskar
Äpplebladlus → äppelträd
Ingen egen nisch? → Risk att bli bortkonkurrerad.
Ju fler nischer (t.ex. olika växttyper, höjdnivåer), desto fler arter kan leva tillsammans. Dela upp resurserna så alla får plats!
Maxgräns för individer (resurser begränsar).
S-kurva: Snabb tillväxt → konkurrens → stabilisering vid bärkraft.
Orsaker till jordens höga befolkning: industri, sjukvård, hygien, antibiotika, effektivt jordbruk.
Orsaker till minskande tillväxt: utbildning, jämlikhet, familjeplanering.
S-formad tillväxtkurva hos en population
En viktig process är syre- & näringscirkulation: Vind rör om vatten → sprider syre (från alger) & närsalter (från nedbrytare).
💡 Tänk på:
Världshavets medeldjup är 3,8 km. Djuphavsgravar är över en mil djupa.
Längs stränderna växer storalger som är grön-, brun- eller rödalger. Färgen är en anpassning till ljuset på olika djup.
Havens planktonalger är mikroskopiskt små och svävar nära ytan. De är havets viktigaste producenter och utgör grunden för näringskedjan. Djurplankton äter algerna och blir i sin tur mat för fiskar och större djur.
Livet på land är beroende av ett friskt hav. Vi får en stor del syre från t.ex planktonalger från haven.
Östersjöns vatten är bräckt eftersom den får stora mängder sötvatten från älvar men bara begränsat med saltvatten från Atlanten via danska sund.
Endast få arter som invandrat till Östersjön klarar saltbalansen i det bräckta vatten. Detta förklarar varför Östersjön har färre arter än Västkusten. Blåmusslan klarar sig bra i Östersjön men blir mindre p.g.a. bräckt vatten. Den måste använda energi för att hantera saltbalansen. Blåmusslans släktingar på Västkusten är större.
Östersjöns ekosystem är extra sårbart för miljöhot som övergödning och föroreningar. Med få arter i näringsväven kan förlusten av en enskild art få allvarliga konsekvenser för hela systemet.
Our email address
Download our app
